Olsen.se

Innan jag fick barn drömde jag om rikedomar, flärd och lyx.

Jag såg mig själv Leva ett liv som verkligen inte innefattade tvätthögar i massor.
Disk.
Leksaker överallt eller sågspån.

Jag skulle ha hembiträden, en kokerska som varje dag tillagade en näringsmässigt rätt sammansatt middag till mig och min man, den stenrike oljeprinsen som inte bara var multimiljardär, han var även en av de snyggaste männen som levde på jorden.
Må vara att jag läste en aning för många kärleksromaner a la Jackie Collins men så skulle mitt liv iallafall se ut.
Varje morgon skulle min man, drömprinsen väcka mig med ett nytt smycke. Som bara smycket i sig skulle kunna livnära ett mindre land i minst ett år.

Nu, så här i efterhand undrar jag hur jag tänkte.
De vackraste smyckena jag har är (tillsammans med ringarna på mitt finger) de vackra halsband i olika kulörer som mina barn ger mig.
Jag har fått ringar gjorda av indianpärlor (ja, den är lite klumpig att ha på sig), armband, halsband i mängder.
Vet ni vad?

De är värda betydligt mer än allt guld och alla diamanter som finns.

Jag bär dem med stolthet varthelst jag går. Det har ännu inte dykt upp ett tillfälle när jag känt att det kanske inte passar sig att bära dem.

Det, mina vänner.
Är de dyrbaraste skatter jag har!

En aningens långt från det liv jag trodde att jag skulle få, men OJ, vilket fantastiskt liv!